Jag ska nu in till MITT jobb, ja ni läste rätt!
Och jobbet är INTE i Nyköping utan i NORRKÖPING
COOP EXTRA I SMEDBY, för er som har vägarna förbi
Så nu ser jag ljuset i tunneln eller vad man brukar säga - allt måste bli bättre.
Jag har iaf bestämt mig för att agera myndigt, ta tag i livet helt enkelt!


/ DYKARN PÅ BILDEN

Att Lisa väljer att länka till oss från sin blogg kan endast ses som en konspiration,
hon vet säkert om att vi utlovat ett partaj vid 50 läsare/dag.
Och det har vi uppnått innan kvällen är över det lovar jag..
Så vad som återstår är att styra ihop nån dunderfest av något slag!
Kom gärna med förslag hur festen skulle se ut.. ?

Tack för den Lisa

MVH A&A

we return the favour

http://ziingoalla.blogg.se/
http://ziingoalla.blogg.se/
http://ziingoalla.blogg.se/

Som bekant eller kanske inte, finns det på förslagsbordet att Jag(Alexander S.K.), Alexander Rörström, Dan Karlström & Ludde Mårtensson och kanske även Robin Borgh ska flytta ihop till en lägenhet i centrala stan!
Detta är endast i planeringsstadiet men ändå högst aktuellt..

Här är de 3 objekt vi tittar på:

HÖRNGATAN 8




KUNGSGATAN 77



DALSGATAN 3




Vi har precis anmält intresse och väntar på visningstider från hyresvärden.
mer info kommer när vi vet mer.
DETTA KOMMER GENERERA PARTAJ OUT OF THIS WORLD...
fan va kul!

sionara / Alexander Schweidenbach

---

Sökarna 2 ja..

 

När vi hörde talas om att en uppföljare var på gång så var vi naturligtvis naivt övertygade om att vad vi skulle få var ännu en oavsiktligt lysande film, och vi skulle få den snart. Herre gud vad vi misstog oss i båda fallen.

 

Jag är inte mentalt redo att recensera filmen riktigt ännu, så jag börjar med det andra stora problemet med ”Sökarna 2”, filmjäveln kom verkligen aldrig. Det påminner mig om när Latin Kings, Petter och Wu-tang clan spökade ut skolans coola gäng med för stora byxor och mössor. På ett Axe-stinkande fritidsgårdsdisco såg vi en tjej( ja, faktiskt) klädd i ett par av de legendariska Fubu-byxorna. Ett par dagar senare så lyckades en desperat status- och uppmärksamhetstörstande pojke övertyga oss om att han via postorder beställt ett par sådana byxor, detta var naturligtvis en lögn, ett naturligt steg i den ganska hårda och förtryckande mellanstadiemiljön. Följden av detta blev vansklig eftersom killen aldrig dök i de omtalade byxorna, vilket tvingade honom att hela tiden hitta på ursäkter för att de inte hade anlänt.

 

 

Men det finns betydligt mer universella paralleller än så. Det första jag, och säkert många andra, kommer att tänka på är Guns N’ Roses studioalbum Chinese Democracy.

 

Jag kan inte beskriva kaoset kring ”Chinese Democracy” särskilt ingående utan att den här texten ska spåra ur. Men kort och gott: CD var Guns N’ Roses första studioalbum på 15 år, man började spela in låtarna 95-96 (en period då bandet, enligt basisten Duff McKagan, ”was so stoned that nothing got finished"), och inspelningarna kantades av åtskilliga avhopp, bland annat lämnade Slash bandet efter att ha tröttnat på Axl Rose ”ledarskap”. Det var en frustrerande period för bandets fans, då man inte stod för några som helst spelningar, då man jobbade hårt för att få ut skivan…

 

Skivbolaget Geffen gjorde sitt bästa för att få fart på bandet, man gav Axl Rose en miljon dollar och lovade honom ytterligare en miljon om han lyckades släppa skivan innan ett visst datum, nämligen den första mars. Vilket år? 1999…

 

Den 22 november 2008 så släpptes i alla fall skivan i sin helhet, och det var inte längre Guns N’ Roses utan Axl Rose uppbackad av en massa ersättare till de ursprungliga medlemmarna, men skivan var grym så vem bryr sig?

 

Axl Rose, innan han började se ut som en drogfri Boris Becker

 

En annan parallell (tro det eller ej, texten handlar fortfarande om ”Sökarna 2”) dök just upp i mitt huvud, och nu är jag tillbaks på grundskolan igen. Jag minns en träslöjdslektion där jag och en kompis diskuterade tv-spelet ”Max Payne”, diskussionen ledde senare in på tv-spel som vi såg fram emot, och min kompis lyfte fram ett spel vid namn Duke Nukem Forever.

 

Medan jag personligen aldrig varit ett fan av de spelen, jag tror inte ens att jag testat något av de, så har jag förstått att spelet har blivit lite av ett standing joke inom tv-spelsvärlden. Ett typiskt skämt skulle typ kunna vara: ”Har du hört att Duke Nukem Forever kommer snart? Höhöhö”. Se till exempel den här sidan: http://duke.a-13.net/.

 

Jag tänker inte fördjupa mig i anledningen till fördröjningen, men jag trooor att jag vet vad problemet var. Föreställ er att SonyEricson offentliggör att dem arbetar på att framställa en mobiltelefon som är helt jävla revelating, en unik och supermodern mobiltelefon. ”Du har inte talat i telefon förrän du talat i SonyEricson 255 Z90” osv. Föreställ er att de, förutom med sitt starka varumärke, försöker sälja telefonen med hjälp av att hajpa den och skapa enorma förväntningar. När lanseringen av en sådan mobil försenas så får man… problem. I och med att tekniken inom branschen eskalerar så släpper konkurrenterna ständigt nya mobiler, eftersom man fått höra att den försenade SonyEricson-telefonen ska utklassa dessa så höjs förväntningarna ytterligare. SonyEricson tvingas då tillbaka till ritbordet och lägger ned massvis med tid och pengar på att försöka återvinna det försprång man ansåg sig ha gentemot konkurrenterna. Till slut kommer någon helt enkelt att säga: ”Fuck it, vi kommer aldrig att kunna skapa den här mobilen, men om vi offentliggör vårat eget tillkortakommande kommer folk sluta ta oss på allvar, så folk får helt enkelt fortsätta hoppas”.  Well, det som skiljer Duke Nukem Forever ifrån Chinese Democracy och (tyvärr)Sökarna 2 är det faktum att spelet aldrig släpptes. 3D Realms, som sedan 1997 haft som ambition att släppa spelet, lades den 6:e maj 2009 ner och fansen kan därmed sluta hoppas. Eller?

 

Duke Nukem Forever? More like Duke Nukem NEVERhöhöhöhöhöhöhöh

 

Man kan väl säga att jag har tappat kontrollen över den här texten, men min poäng var att försöka frambringa en känsla av den frustration vi kände när ingenting hände kring filmen. Och jag lovar, nästa del kommer att handla om Sökarna 2.

 

Skrivet av A.L.R

 

 

 

Någonting i den stilen skulle förmodligen min rubrik varit om jag känt att det här skulle bli nånting halvtseriöst, men eftersom man inte kan kombinera
flygräder med skrivande nöjer jag mig med ordet 'kuk'. Nånting hälften av oss på jorden har, medans den andra halvan önskar dom hade en(yes I did!), nånting
alla har känt sig som någon gång i deras liv, nånting att relatera till helt enkelt.

I sviterna efter den senaste helgens upptåg har jag åkt på det var man fruktar, men stoltserar över att ha överlevt år efter år - vinterförkylningen.
Så därför tänkte jag mest passa på att introducera mig här på iwa, och prata lite om dom textstycken jag kommer publicera. Med tanke på vilka okulturella
rövhål upphovsmännen till denna sida är, tyckte dem att det passade sig att dra in lite finare folk för att öka värdet på sidan.
Men som det visar sig så gick det käpprätt åt helvete och det slutade med att dom utnyttjade min alltför höga promillehalt för att skriva på det kontrakt
som satan själv har signerat. Så, det ni kommer få se av mig här är texter om sådant skit som ingen annan i min umgängeskrets har något helst intresse för.
Drakflygning, Hitlers misslyckade dödslasrar, REM sömn, fåruppfödning, obefogade hyllningar till ryssland blandat med diverse skitsnack om a&a och
anekdoter om svunna tider och fyllor vi är glada över att vi inte kommer ihåg. Lev väl och kom ihåg att glaset är halvfullt.

sincerely yours, stuntman mike.

Bloggen har precis fått sin första feedback! Vi välkomnar likartad konstruktiv kritik.

---

Från msn:

Allard säger:
den va gat
gay'

alexander, säger:
nej

(de eventuella brott som sker på klippet är sonade för genom 100tals med samhällstjänsttimmar)

allas vår älskade Peter Griffin.

Nu har tiden kommit för bloggen att visa att den kan vara pretentiöst kulturell. Den här artikelserien skrev jag ursprungligen som en del av Felicias projektarbete, där hon bad folk i sin omgivning att beskriva personliga upplevelser av kultur under 90-talet. Men, efter det att jag presenterat ett utkast så ansågs texterna innehålla för många ” oreleventa svordomar och fula ord (pruttljud)”, något som fick mig att sträcka upp ett mentalt långfinger och skriva en torr och oinspirerad sammanfattning av Strages Mikrofonkåt istället (den kommer inte slängas upp på bloggen då den suger). Eftersom imwithalex drivs av två bad asses så har vi inga sådana restriktioner här. Enjoy!

 

---

 

 

Del 1 – Sökarna, ett oavsiktligt mästerverk.

 

Det här blir en ganska kort och föga genomtänkt text, men jag tycker det är lite småkul att få berätta om det och hoppas att i alla fall någon kan relatera till det.

 

Som alla berättare belönade med talang (och som inte heter Tarantino) så tänker jag börja där allting startade, nämligen kvällen då jag för första gången såg filmen ”Sökarna”.

 

Idag har jag svårt att riktigt fastställa när det här inträffade, men jag skulle gissa på att jag var 12 eller 13 år gammal, det var alltså antingen sent mellanstadium eller tidigt högstadium som jag bevittnade detta mästerverk för första gången. Jag minns att det var söndagskväll, jag minns att den blonda TV4-”hallåan” varnade för starka scener och jag minns att jag redan under första scenen tänkte att: ”Jag måste se den här filmen, det är den här filmen som alla kommer snacka om i skolan imorgon”. Så jag såg den, och bland det första jag ser när jag kommer till skolan dagen efter är en kille som pekar med fingret på en annan och skriker: ”Han är luuuuuuugn sa jag!”.

 

Jag är ganska säker på att filmen i sig inte kräver någon större presentation i det här sammanhanget, alla vet vad den handlar om och alla vet att filmen är sprängfylld med klassiska citat och stockholmsslang, men jag vill ändå belysa vissa delar.

 

”Sökarna” innehåller nämligen det mesta. Härjande nynazister i tunnelbanan, en runkande studierektor som kallar en elev för horunge inför hans förälder, en svettig psykopat med ett dött djur som scarf, skottlossning, tuttar, droger, Infinite Mass, Paolo Roberto som stenhård fängelseintern, Jonas Karlsson som skabbig stoner, en kille med cyklop som sätter på en tjej bakifrån, Caroline af Ugglas som står och jamar på gatan och ja, listan är lång. Bara en sådan sak som att Liam Norberg, killen som spelar huvudrollen, några år tidigare var inblandad i det största värdetransportrånet i Sveriges historia, något som han senare fälldes och straffades för.

 

Filmen är inte ”bra”, även om man definitivt tyckte det då, men den är fan så underhållande och i min bok så går den före vilken Beck-film som helst, any day. För mig och mina vänner så blev filmen ungefär det som jag kan tänka mig att ”The Warriors” blev för medelklassungdomar på 70- och 80-talet, och jag vet faktiskt inte hur många gånger vi kollade på den utslitna VHSen som vi lyckades köpa av en videouthyrare.

 

Man ska även förstå att internet inte alls hade samma roll då som idag, nu kan man med en snabb googling ta reda på det mesta om det mesta, men på den tiden så fick man ofta förlita sig på ”vad någon hade hört”.

 

Vi hade nog kommit ett par år in på 2000-talet när det började ryktas om en uppföljare, en ”Sökarna 2”…

 

Skulle du tjaffsa med två fjärdedelar av männen på bilden?

 

Skrivet av L.R. Fortsättning följer..

 

Vi har satt vår första ambition till 50 läsare per dag, och när det uppnåtts skulle vi styra dunderfest.
Dock verkar det bli snarare än vi räknat med då läsarantalet ökat lavinartat!
Så fortsätt sprid imwithalex.blogg.se så ska ni se att ni får uppleva kalas utöver det vanliga.

Imorgon ska jag jobba, känns äckligt att man kan begära att anställda ska gå upp kl 0530 och åka till sitt jobb.
Jag vill inte!!!!!!!!

/  unemployed.

Vad är dealen med att S.K lägger upp gemensamma bilder där bara han är schnygg? Kolla in pizzabilden liksom, man vill ju bara sockra honom.

 

Tanken med den här bloggen är att vi ska blanda högt med lågt, djupa och poetiska analyser med pruttskämt, vi kommer även att använda oss av en del gästbloggare. Ambitionen är i alla fall att den ska ge oss fame, bitches and money.

 

Gårdagskvällen spenderades på jobb fram till klockan halv tio, sedan bowling på Hugo där jag lyckades strikea (plural?) till mig ett par Tequila-shots, något som givetvis satte prägel på resten av kvällen. Kvällen fortsatte på den inslagna vägen, nämligen kollektiv misärfylla. En utekväll är aldrig fulländad utan ett par absurda upplevelser, mitt bidrag till den kategorin får gå till tjejen som tog tag i mina fingrar och sa att jag hade smala, långa pianofingrar. Det är ett typiskt exempel på en sådan kommentar som man inte vet om man ska tolka som en komplimang eller en förolämpning, men det var både fascinerande och lite obehagligt, om inte annat.

 

Förutom den obligatoriska bakfyllan så vaknade jag för ett par timmar sedan upp med en exceptionell armvärk (fråga inte), det kan eventuellt förinta min ambition att faktiskt skriva något vettigt här idag, men vi får se.

 

Later/ L.R

ikväll blire galet, me and alex at the club.
tyvärr kommer skenta och några till följa med men vi får göra det bästa av situationen.
kan också berätta att vi nått nytt rekord i antal läsare, fast vi inte ens gått ut med den offentligt än, hela 3 st!!!
när vi uppnår 50 läsare på en dag lovar rörström en tjockt galen imwithalex fest där båda han och jag kommer delta helhjärtat !

Nu ska jag börja laga tacopizza, alex jobbar så jag får äta med min älskade lina!

Med Vänliga Hälsningar
Alexander Schweidenbach Karlsson

väntar med spänning på alex första inlägg
jag har inte en jävla aning om vad vi tänkt skriva i den här bloggen
:D

best regards / A.S.K.

YES, nu tar jag alex oskuld..
första inlägget, jag är nästan hög av adrenalin och spänning!
Hur kommer allt hopa sig?

Kanske ska börja med att låta en bild tala, så får det bli.


sincerely yours / Alex S. K.